En heldags resande

Khajuraho, Madhya Pradesh, Indien

Såg Taj Mahal i soluppgången igår morse och tog sedan tåget vidare till Jhansi.
Därefter hade jag tänkt ta buss till den lilla byn och stora turistmagneten Khajuraho, men bussarna visade sig ha slutat gå.

Ett kaos mötte mig på tågstationen. Massor med taxiförare, autorickshawaförare och andra slet och drog i mig för att jag skulle åka med dem. Jag försökte hitta andra travelers som skulle åt samma håll, utan att lyckas.

Jag kom så långt att jag satte mig i en autorickshawa tillsammans med en person som påstod sig vara taxiförare och kunde ta mig till Khajuraho för en billig penning. Vi skulle bara åka till hans taxiföretag. Då ringde min interna varningsklocka och jag klev av till hans stora besvikelse. Situationen kändes osäker och min instinkt sa till mig att inte lämna stationen på detta sätt.

Förkylningen och mitt låga blodsocker gjorde mig yr. Men jag har tillräckligt med erfarenhet för att veta att jag när jag känner mig så, är det bästa jag kan göra att sätta mig ner, äta och tänka igenom hur jag bör tackla situationen. Inte ta några impulsbeslut och inte låta omgivningens press påverka mig.

Hittade en sunkig gatuservering omgiven av trashankar och flugor och beställde en thali (dvs dagen rätt med ris, två sorters grönsaksröra och bröd) för 20 rps (=3,5 kronor). Riset var kallt, grönsaksrörorna ljumna och den som serverade lade upp bröden med vänster hand. Tänkte att blir jag inte magsjuk här, så lär jag inte bli det på hela resan. Men å andra sidan brukar min mage klara det mesta och jag behövde energin, så jag åt ungefär hälften.

Efter att funderat en stund ringde jag hotellet i Khajuraho där jag beställt rum och det visade sig att hotellchefen kunde fixa en taxi från Jhansi till Khajuraho. Taxin dök upp 15 minuter senare. Det blev lite dyrare än jag tänkt, men 3,5 timmars bilresa var bekvämare än 6 timmar i buss och det var säkrare än om jag hoppat in i första bästa taxi i Jhansi.

Både tågresan och taxiresan gick genom sönderbränt, platt jordbukslandskap. Min chafför berättade att det nu har varit tre år utan monsun och att många bönder drivits in till städerna i brist på levebröd.

Kom fram sent, fick ett mycket bra hotellrum och magen klarade sig utan problem.