lördag 15 mars 2008

Tigersafari från elefantrygg

Khajuraho, Madhya Pradesh, Indien

Vi träffades lite huttrande utanför hotellet igår morse. Det var kolmörkt då vi satte oss i vår chafför Khans jeep för den halvtimmes resan till Panna National Park.

Parkvakterna håller noga räkning på antal tigrar och leoparder i nationalparken. Just nu finns det 24 vuxna tigrar och 5 ungar samt 44 leoparder.

När vi kom fram till nationalparken tilldelades vi en guide vid namn Manuge. När jag tog upp att jag vill göra en del av safarin från elefantrygg, så får jag det lite undvikande svaret att det nog blir mycket svårt. Parken har bara fyra elefanter och samtliga är iväg till olika svårtillgängliga delar av parken för att inventera djur. Men kanske skall det gå att fixa.

Vi åkte in i parken i den öppna jeepen.


Det första vi ser är "spotted deers".

Vi ser även "summer deers" tillsammans med en flock langurapor. Tydligen trivs de tillsammans i och med att de kan varna varandra för annalkande faror.

Också många olika sorts fåglar: hackspett, påfågel, papegoja och en del olika rovfåglar.

Nere vid floden flöt en ensam krokodil.

Vi fick veta att chansen för att få se en tiger var cirka 50%. Dagen innan hade turister sett en, men denna dag såg ingen av jeep-lasterna med turister varken tiger eller leopard. Det närmaste jag kom dem var dessa tassavtryck i gips. Och inte fick jag rida elefant heller! :-(
Så summan av detta äventyr är att jag fortfarande aldrig har sett en vild tiger, en vild leopard eller suttit på en elefant.
Men det var en spännande utfärd likafullt.Santiago och Paula är mycket trevliga, så jag bestämde mig under utfärden för att hänga med dem till Varanasi.

När vi kom tillbaka till hotellet checkade jag ut, åt lunch och begav mig till Khajurahos kamasutratempel.

1 kommentar:

Björn Norberg sa...

Ååå stackare, jeep istället för kamel och bara seafood och för mycket hippies och för lite upplysning; vad kan man väl begära? Hårt men someone's got to do it! Och all denna kultur...stenar, stenar, stenar. Skönt att du kan skriva om dina vedermödor så att vi vanliga dödliga har en referens i tillvaron, ett bottennapp att relatera till. Och se'n får du komma hem och berätta om dem en gång till så att vi verkligen vet att vardagen suger; eller? Hu! Ser fram emot ett hardcore-ashram i Mongoliet, snacka om att leva i nuet. Eller skulle du köra lyxhotell resten av resan? Minns inte vilket, alla dessa val. Hare hare! :D B o K o SoS